Det är underligt hur lätt frustration kan gå över i ren kärlek, och sen åter igen.

De små liven påverkar mycket mer än vad jag trodde var möjligt.

 

Både idag och igår somnade inte Amelia för natten förrän runt halv elva-/elvatiden. Jag undrar nu hur länge hon kommer att sova i natt. Natten till idag vaknade hon inte första gången förrän klockan fyra, sedan klockan sex (då gjorde hon en bajskavalkad i blöjan) och sen tog vi morgon halv nio. Jag håller mina tummar för att hon sover natten igenom, men förväntningarna är långt i från höga och jag förväntar mig värsta tänkbara scenario - många väckningar av en liten fröken.