plingeling 05.50

Idag var jag uppe med tuppen, klockan ringde 05.50 för uppstigning, det tog emot, speciellt när jag själv vet att jag har sovmorgon till kl 10. En annan som inte hade sovmorgon däremot var pojken, nej, han började redan 7.00 på hantverksjobbet = Therese måste gå upp ur den varma sängen för att köra honom.

Så nu sitter jag här 2 timmar efter uppgång och smuttar på en kopp te och väntar (fortfarande) på att piggna till. Jag känner just nu att det var längesen jag gick i skolan, och då de här tiderna var normala. Nu inte alls. Och jobbet vill jag inte alls gå till, inte för att jag måste städa utan för att jag har slagit i mina tårnar på ena foten på sängen så illa att hela foten smärtar (om någon tror jag överdriver, så har det inte just hänt utan detta var igår), jag kan inte ha på mig skor utan går i sandaler (säkert behagligt på jobbet) och haltar mig framåt. När jag körde förut gick det knappt att växla upp eller ner för att det gjorde så ont, men men... Det är min vanliga otur.

Såg igår på dagen att dem hade utförsäljning av cyklar på Rusta och pojken som har varit på jakt på en ringde jag upp och berättade snabbt om cyklarna. Med det bestämdes att vi skulle åka dit efter han slutat jobbet, ca 18.30 men tiden överskreds då han var tvungen att hjälpa svågern med något. Inte förräns 19.45 kom vi iväg - alltså kom vi precis i stängningen. Han sprang in, jag haltade efter och där hittade han en cykel (tant-modell som man säger) men frågade om det fanns någon mer manlig, vi fick följa med butiksbiträdet in på lagret för att titta och där fanns det en. Ett snabbt beslut och vi gick mot kassan med jättepaketet, en cykel för 1500:- är inte fy skam. När vi kommer till kassan och hon slår in priset visar de gröna lysande siffrorna bara på 997.50:-, ännu bättre. Vi betalar, tackar och sniker ut fort. Ett impulsköp som kan visa sig vara en bra investering.