Brev till lillan # 3
Underbara lilla fröken, för varje dag som går lär vi känna dig allt bättre och kan lättare urskilja dina signaler. Det känns otroligt lättande eftersom mammahjärtat allt mer sällan slipper bli krossat. Under den period vi var i Polen på semester var det tufft att veta vad du ville alla gånger. Och även om det var sällan, så var det fruktansvärt de gånger du bara grät och grät utan att vi kunde trösta dig. Det kan ju ha berott på att du mötte många nya människor och du var i en ny miljö men det var ändå jobbigt. Dessutom var det extrem värme i både Sverige och i Polen under den här perioden och det är lätt att trösta då heller. För att få ner din kroppsvärme använde vi våta handdukar och svalkande bad.
Lagom till din tremånadersdag lärde du dig att somna själv i din egen säng om kvällarna och ibland även på dagarna. Under Polenvistelsen somnade du bättre och bättre på sidan, istället för att ligga på rygg som du tidigare alltid gjorde och det är just så du somnar bäst själv också. Detta med nappen i munnen och en snuttefilt mellan händerna som du kan fingra med. Nattningen brukar ske mellan halv åtta och nio, alltså när du indikerar att du börjar bli trött och då lägger vi dig och stryker dig över pannan och kinderna och säger ”God natt”.
Några dagar innan vi åkte till Polen fick du din första vaccinering. Två sprutor fick du, en i vardera lår. Då fungerade du som en klocka, för exakt fyra timmar efter att du hade fått sprutorna började du att skrika och gråta på ett sätt som jag aldrig hade hört tidigare. Då fick du en rump-alvedon och somnade strax efteråt. När du sedan vaknade var allting som bortblåst och du var ditt härliga glada jag igen.
Ditt jollrande har tagits till en helt ny dimension och du får inte bara fram ljud som ”go” och ”ko” utan du kan jollra i långa haranger med olika höga ljudlägen och olika läten. Dryga minuten har nog den längsta jollringsharangen varat innan det har blivit någon slags paus och det är lika roligt varje gång de kommer. Du skrattar och ler brett om vi leker, busar eller gör konstig mimik med ansiktet. Du blir också allt bättre på att gripa tag på olika saker. Det kan vara allt från bitleksaker, händer, strumpor, ja, allt du får tag i förs raskt till munnen. I och med detta har din salivproduktion och ditt dreglande tagit en ny fart.
Numer kräks du allt oftare efter att du har ätit. Enligt BVC är det ingen fara med alla dina kräkningar i och med att du växer som du ska, alltså får du i dig all den näring du behöver. Och troligen något mer också då kräkningarna snarare är regel än undantag. Det gäller med andra ord att vara beredd på att ha något till hands att torka eller fånga upp kräket med. Nu har du helt och hållet växt ur storlek 56 och nu är det endast storlek 62 & 68 som gäller. Inte konstigt då du idag mätte 62 cm och vägdes in på 6190 gram. Gud, som du växer!
För dryga veckan sedan begravdes också din gammelmormor. Akten var fin och personlig och sorgen och tårarna efter henne överfyllde kyrkan. Vi saknar henne något enormt. Som jag skrev tidigare kommer du inte att minnas henne men vi minns henne med glädje.
Vi älskar dig, lilla Amelia.